 |
| Jag hade med det här föremålet. En person skrev om det men jag vet fortfarande inte vad det blev för berättelse. Aningens nyfiken. |
Ni har ju redan tidigare fått träffa Pip. Honom lärde jag känna i somras när jag gick en lekfull skrivkurs. I välkomstbrevet så hade vi fått i uppgift att ta med något utan att veta varför. En dag blev vi ombedda att, utan att säga något, ställa våra saker på ett bord. Sedan fick alla utse ett föremål att inspireras av. Jag blev så nyfiken på denna kaxiga fågel så jag traskade runt i slottsparken och tänkte på honom. Det blev inte så mycket skrivet just då men jag upplevde parken genom hans ögon, fotade lite och samlade en del löv och annat. Senare började jag skriva på berättelsen och när jag upptäckte en liten studiecirkel i att skriva barnbok så hoppade jag på. Nu när det bara är två gånger kvar så har jag hunnit med lite olika versioner av berättelsen. Ska det vara en bilderbok? Eller en slukarbok? Just nu gör jag båda parallellt. Eller gör och gör, jag håller på att lära mig ritprogrammet Gimp så att jag kan få till roliga fotomontage. Vet hur jag vill att det ska se ut men vad svårt det är att få till det. Inte blir det lättare av att jag vill ha med barn i berättelsen och då borde jag rita dem men... Visst går det kanske att lära sig men det känns som om jag och mitt tålamod är rejält överens om att detta med tecknande är ett dåligt projekt att försöka sig på. Lekmåla - ja tack! Teckna och måla så det syns vad det är - nja...
En som inte verkar ha svårt att få till de där underbara bilderna är
illustratören och författaren Louise Jacobsson.
Hon har hälsat på oss på kursen och berättade och visade hur hon gör och hur
barnboksvärlden funkar. En otroligt härlig människa; givmild med tips och
uppmuntran. Sådär alldeles, alldeles
underbart inspirerande kväll som jag lever länge på.
Och så fick vi varsin pixibok! Tänk att både kunna rita och skriva berättelser.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Lämna gärna ett avtryck.